Mina favoritnosar har blivit sams! Nejmen seriöst, jag har aldrig sett Lillis sova i pappas famn förr.

*~~Jag älskar henna.~~* Tänk att det bara är lite blad från en buske som ger håret en alldeles ny lyster och färg? Och ja, Emelie hade rätt: jag färgade håret chokladbrunt (eller egentligen skulle det vara kastanjebrunt fast det finns inte så mycket inslag av rött så jag tycker det ser mer chokladigt ut). Vad tycker ni?

Heh, jag vet. Jag är riktigt insnöad på Frankrike just nu. Det är ju passande, då två års studier av franska ligger framför mig. Hmm, två år... jag borde hinna bli ganska duktig tycker man ju. Dessutom är jag bara 21 när jag tar min kandidatexamen och åker dit för praktik. Oh yeah! Jag menar "Ouais!" Jag är så peppad att om jag blev gravid någon gång under de närmaste åren skulle jag döpa mitt barn till France oavsett kön. Så låt oss hoppas att det inte händer. Godnatt!

Salut mes amis! Jag sitter här och försöker hålla mig vaken tills en fransk komedi börjar på TV. Under tiden har jag funderat över hur jag ska franskifiera mig inför vårterminen. Hittils har det resulterat i att jag klippt mig själv i page. Jag kapade ungefär 5 cm och blev väldigt nöjd eftersom det blev bättre än när jag gjorde det hos frisören och det kostade mig noll kronor. Jag samlar även på franska länkar att lägga till bland bokmärkena. Jag har nu lagt till aufeminin.com och lemonde.fr och thecherryblossomgirl (okej, den sistnämnda innehåller ju inte så himla mycket text men den är Frankrikerelaterad!).


Kladdkaka med ett överdrag av vit choklad och nonstop.
När kakan är tillräckligt nedkyld har den vita chokladen stelnat och själva kakan är seg och smakrik. Blandningen av konsistenser och chokladtyper är så klockren. Det är den bästa kaka jag gjort hittils, eftersom t.o.m. min pappa åt upp hela biten jag serverade honom och det har aldrig hänt förut. Han absolut älskade den, och han gillar inte sötsaker.

Äntligen är det den 25:e december. Den absolut skönaste dagen på året. Det känns som att ännu en period av livet är avslutad när den 24:e har passerat, mycket mer än vad årsskiftet känns som en nystart. Jag antar att det beror på att man genom hela livet har väntat på den 24:e med mycket mer spänning än vad man har väntat på att nyårsaftonen ska komma. Hyste en känsla av skräckförtjusning för fyrverkierna som barn.

Hoppas ni har haft det bra ikväll. Det har sannerligen jag. Jag har smakat lite olika saker från ett långbord fullt av hemlagad julmat som doftade ljuvligt. Suttit i en varm soffa och delat en filt med småkusinerna och tittat på det sista avsnittet av julkalendern som var väldigt bra. Druckit starkvinsglögg av en fin årgång med smak av mocca och choklad, låtit chokladpraliner smälta på tungan, smakat smörkola som de fnittriga kusinerna gjort själva och slagit in i nätta minipaket. Ätit engelsk fruktkaka, hallonsockerkaka samt fromage med björnbär och druckit en underbart god likör till sötsakerna som mina kusiners morfar gjort alldeles själv av slånbär han plockat i september och blandat med vodka. Så.himla.gott. Det är en sak jag verkligen älskar med julen: att alla tar med sig något man gjort själv och sedan njuter man av allt tillsammans.

Och givetvis har vi pratat och skålat och skrattat mycket.

I skrivande stund är jag så sjukt pirrig i magen. Allt känns som att det är precis som det borde vara. Tillägnat förmiddagen i köket, eftermiddagen åt fika med Johanna som alltid får en på bra humör oavsett vad man kände innan, lite mer tid i köket på kvällen, slagit in julklappar och ätit risgrynsgröt med kanel och socker. Fått ett kuvert från Stockholms universitet som innehöll mina avklarade hemtentor (pustar ut) och upptäckt schemat inför vårterminen. Räknat ut vad kurslitteraturen kommer kosta (lite över 1000:-, inte dyrt alls!) och börjat planera resan till Berlin vecka 15, då jag har påsklov. Åhh. Varför kunde man inte ha känslan av att allt är perfekt varje dag?

Nu är det full fart i köket. Jag har ett klassiskt, vitt förkläde på mig. Som vanligt argumenterar jag och pappa om vem som inte är lugn och vem som är lugn, dricker lite champagne, glögg, vin osv... och gör riktigt goda lådor och får det verka som det var himla enkelt trots att det var stressigt och jävligt som fan. Fast det hör julen till eller hur?

Jag är överlycklig.
Jag fick ett gigantiskt paket av underbara, söta Johanna.
Och gissa vad som fanns inuti? En väska!!!

När jag vaknade imorse saknade jag verkligen den där tidiga morgonstunden på tågstationen i Cahors (Frankrike). Doften av kaffe och nybakad halvmåne*, serverat med en korg full av olika marmeladsmaker. Ja, nästan så såg min frukost ut imorse! Bara nästan... Och nu känns det som jag har extrem Frankrike-abstinens. Det är lite lustigt egentligen, för jag funderade senast igår över varför jag valde att läsa just franska på universitetet... av alla mina intressen; varför valde jag just det? Jag skulle inte säga att jag kan mäta mig med en äkta frankofil, för jag har nästintill likställda intressen för andra kulturer och språk, och vilket jag är mest intresserad av för tillfället varierar ständigt. Det gick i alla fall bra på det franska diagnotistiska provet man skulle göra. Minimum var 50 poäng, ett bra resultat var 70 poäng och jag fick... 120 poäng!! Jag måste tillägga att det jag föll på ganska rejält var ordkunskapstestet. Jag har ett så litet ordförråd att det är skrämmande!

På tal om abstinens måste jag även ta upp ett roligt samtal jag hörde när jag var på tunnelbanan sist. Det var en man och kvinna på drygt 70 år som diskuterade matvanor. Mannen, som tydligen varit i svenska militären sade att man egentligen inte behöver äta mycket mer än en eller två gånger om dagen, och att de besvär som uppstår när man ätit lite mindre än man brukar faktiskt beror på abstinens, och inte att kroppen verkligen behöver mer mat. Han sade även att våra matvanor (frukost, lunch och middag) hör till vårt sociala behov, att vi äter tillsammans och ofta för att det utgör ett nöje och är trevligt.

Det där med regelbundenhet måste egentligen vara ett påhitt som omöjligen kan svara till våra naturliga behov. Tänk er, för länge sedan när man var tvungen att leta efter mat varje dag, då var det inte alls givet att man kunde äta exakt var tredje timme. Men jag tror däremot att man kan lära kroppen bli hungrig var tredje eller fjärde timme. Och då är det återigen på tal om inlärda vanor samt abstinensbesvär till följd av att man bryter dessa vanor.

Så, kom ihåg detta inlägg när det blir en jätte stor nyhet om ett par år eller så! Jag är ganska säker på min teori... Dock ska det poängteras att mannen inte ifrågasatte att vi måste dricka några liter varje dag.

*Croissant är det franska ordet för formen "halvmåne".

Iförrgår fick jag veta att min laptop var så pass skadad att reparationen hade kostat över 8000:-, så dagen därpå åkte jag och pappa och köpte en ny istället för att fixa den gamla skruttdatorn. Min nya älskling är en vit, flickig, söt laptop från Sony Vaio som inte väger så mycket men ändå är normalbred, har en utmärkt widescreenskärm och alldeles lagom mjuka tangenter på ett bra avstånd från varandra. Jag rekommenderar den här datorn till alla, eftersom den av mig får full poäng på både utseende och funktion. 

En bild på hur skärmen ser ut när skärmsläckaren är igång: färgglada bubblor!

Hela kvällen och halva natten tillägnades en dötråkig uppsats om hur svenska studenter ska lära sig skriva. Tycker verkligen färgerna och atmosfären på bilden visar tydligt vad jag tycker om universitetet just nu. Något jag däremot saknat  är de alldeles för långa nätterna med laptopen i sängen som får benen att domna bort, huvudet att bli för segt för att känna huvudvärken och ögonen nästintill blinda. Aaah, datornörd<3