Komplexicerat

Alltså... jag orkar inte. Jag verkligen hatar mitt hår. Det är så fult att jag inte vågat gå ut med det som det är i sin naturliga form sedan jag var åtta år gammal. Öh, det betyder alltså att jag plattångat, permanentat, färgat och behandlat det på alla tänkbara sätt i mer än ett decennium. Jag vet att det skulle kunna bli "friskt" igen om jag slutade hålla på så mycket med det och bara började följa balsammetoden som många lockiga självhatare framgångsrikt har gjort, men det är så sjukt svårt att sluta... nästan ångestfyllt. Jag vet inte hur många timmar i veckan jag håller på för det ska se "acceptabelt" ut. Och jag passar inte ens i de frisyrerna heller. I verkligheten blir det ju dessutom bara mer förstört och ännu fulare.. Det är så hemskt. Vet inte om jag lyckas med bm i år heller... Det känns så hopplöst.

Kommentarer!
Louise

Jag gillar ditt hår i alla lägen! Men men.. smaken är som baken. Fattar att det är jobbigt att platta! Tycker liksom det är jobbigt att platta luggen varje morgon. Och det tar väl en minut.. Det är bara att raka av allt! ^^

Skrivet den 2012-09-18 kl. 17:31:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback