Vår lärare gav oss sådana här chokladbitar som man ger varandra vid nyår i Frankrike. Likt kinesiska lyckokakor innehåller de små papper med budskap, men i dessa franska godbitar finns givetvis endast citat av franska poeter/författare... I min stod det:

"Svampar växer på fuktiga platser. Det är därför de är formade som paraplyer."

Gud vad roligt det var att göra redovisningen! Det gick så bra! Det är så kul när man ser att alla som lyssnar ser ärligt intresserade ut och förstår exakt vad man säger och instämmer.

Men med tanke på att jag inte direkt tar väldigt mycket plats under lektionerna tror jag ändå de flesta blev ganska chockade över min prestation, som nog fick mig framstå som ganska "självsäker". Jag måste säga det att jag själv blev förvånad över att jag inte alls var nervös, som jag normalt är när jag måste tala inför grupp. Ingen darrande röst, inget osäkert skratt, inget hjärta som dunkar i halsen eller darrande ben... Jag blir en annan person när jag pratar franska.

Mitt fransktalande jag är inte blygt, fast jag har fortfarande lika svårt för att räcka upp handen och för att vara frivilligt aktiv. Det spelar ingen roll hur säker jag egentligen är på något: jag börjar ändå tvivla när jag ska räcka upp handen... Vad göra? Testa. Lyckas/Misslyckas. Andas. Testa igen.