Hur kommer det sig att jag alltid får lust att skriva ett blogginlägg när jag ska sätta mig ned för att göra min läxor? Grrr... jag vill klaga på att jag har blivit så pass lat nuförtiden att jag inte ens märker att tiden går när jag spenderar den till att göra mycket av ingenting... Och att jag inte ens märker att jag glider ifrån de sysslor jag ska göra innan jag ens börjat... Eeeh helt borta är jag med andra ord. Lever i min egen lilla bubbla.

Tänkte bara skriva om en liiiiten språklig sak jag stör mig på :

Hur kommer det sig att 90% av alla svenskar har problem med bokstaven "J" på engelska? Det uttalas inte som Y... Notera skillnaden mellan uttalet av "jail" och "Yale"... Det blir ganska komiskt om man säger "he went to Yale" fast man menar att han åkte i fängelse... Och James Bond heter inte Yames Bond, som Michael Jackson inte heter Michael Yackson. 

Anledningen till varför jag stör mig på det är att även de som är relativt duktiga på engelska ofta gör detta fel... Under förra terminens språkkurser förklarade läraren att en möjlig förklaring till att svenskar inte kan säga engelskans "J" är att vi inte har ett motsvarande ljud på svenska och därför bara uttalar bokstaven som den uttalas på vårt språk, men rimligare då är väl att man uttalar "J"-ljudet lite för mjukt... som ett "sh". För det är väl ingen som uttalar "joke" som "yoke"?

Någon som vet med sig att de har problem med det eller ändå har en rimlig förklaring till detta? :D