Åh jag försov mig idag så det blev ingen skola. Och så vaknar man med mer ont i halsen än man hade sist man var förkyld. Jag är verkligen SÄMST på att klä mig på hösten. Antingen är jag för varm eller för kall.

Men att försova sig... det är typ det jobbigaste som finns för man blir så seg. Det känns som att dagen gått förlorad och det är bara att vänta på att nästa dag ska börja så man kan få starta den lite bättre. "Vara med från början" liksom. Gillar inte att hoppa in i saker. Så idag har jag inte gjort någonting.

Har flyttat in i min nya kofta som är så skön. Varför har jag aldrig köpt en riktig kofta förut? De är ju supermysiga! Den här är iofs så pass stor att den hänger lite fult på mig men den är skön i alla fall! När jag sade till pappa igår att jag ville bo i den sade han "ja, hemösa bor ju i sina kläder". Himla fint sorgligt uttryck. Jag har kommit på att mina favorit-uttryck är de som är lite sorgliga men ödmjuka och fina på samma gång. Jag gillar flickigt tal också, tror jag ska öva fram en hög röst! :D



Translation: Today I overslept and woke up with a cold since I don't know how to dress during the autumn. When I oversleep it feels like the day has perished and I just spend the rest of the day waiting for the following day to begin so I can "enjoy it" from the start. Today I have moved into my new cardigan. When I told my dad I wanted to live in it, he said "well, homeless people live in their clothes". I thought that expression was lovely. I like expressions that are sorrowfull yet humble. I also like girly speech. I think I'm going to start speaking with a high voice.