En dag kommer vändningen

Lillis brukar "fastna" bakom gardinerna och få panik. Utan att jama trasslar hon sig ur, ändå.

Jag sov inte dåligt igårnatt för att jag är orolig inför provet. Men för vilket otroligt korkat beslutat J har gjort. Jag har antagligen inte skrivit om det här förut men hursomhelst så slutade vi vara riktigt kära i varandra för ett tag sedan. Tiden gick och vi insåg att vi kunde leva utan varandra. Fast på helt olika sätt. I grund och botten hade vi ju världens bästa vänskap (enligt mig i alla fall) och man stöter ju inte bort vänner direkt. Men han tycker att det är bättre att vi inte har kontakt med varandra alls om vi inte älskar varandra, så att vi ska kunna gå vidare. För mig är det tvärtom. För mig är det lugnt så länge jag hör från honom ibland och vet att han mår bra. Även om jag inte älskar honom ser jag honom fortfarande som en av mina närmsta vänner! Han vet ju allt om mig, har lyssnat på mig varje kväll i ett år och sedan plötsligt ska jag klara mig utan hans stöd.

Jag vet att det är många som tänker att om man varit ett par kan man inte vara vänner när man gjort slut, men för mig är det helt och hållet nödvändigt att inte skiljas åt och leva helt separata liv. Låtsas som om inget någonsin hände. Jag blev så himla sur och ledsen igår. Jag tolkade det direkt som att han aldrig sett mig som en lojal vän överhuvudtaget och heller inte varit det själv. Var jag bara en söt tjej trots allt? En av alla söta tjejer i världen.

När man ber någon att lita på den tycker jag att man tar på sig ett ansvar som gäller förevigt (hör du det också, Jean-Pierre?! xD). Man kan inte säga att man med tiden förändrats och blivit en annan person som inte känner igen sig i det löftet. Jag kan givetvis inte tvinga honom att hålla kontakten med mig om det gör ont för honom att minnas hur det var förr varje gång han hör från mig. Men om han nu tänker kasta mig åt mitt eget öde och aldrig någonsin fråga hur jag mår tycker jag ändå det är ett tecken på att han aldrig riktigt brytt sig. Jag var intressant när jag var intresserad av honom.

Tycker ni att det är viktigt att vara vän med den man förr brukade älska? Eller är det bättre att skiljas åt förevigt?

Kommentarer!
Louise

Du älskar ju honom som vän, och det är viktigt att hålla vänner nära. :)

Skrivet den 2011-10-27 kl. 18:27:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback