Min kväll har varit ganska olik en students ordinära lördagskväll, I suppose. Antalet inloggade personer på MSN säger väl allt (plus minus noll). Med Lillis i knäet, ett vinglas i handen och frigolit i munnen (det kallas riskakor har jag hört...) har jag suttit och tittat på en dramatisk operaföreställning så här i slutet av oktober. Och sedan har jag funnit den tyska versionen av L'amour est bleu och haft den på replay. Förklaring 1) Det är den enda version jag aldrig lyssnat på tidigare och därmed också den enda version jag inte kopplar till något speciellt i mitt liv, 2) Det är originalsångarens modersmål och hon sjunger den därför med mer känsla; törs jag sammanfatta med att jag tycker den tyska versionen av min favoritlåt är den bästa? I sådana fall skulle min blogg heta blauwiedasmeer.blogg.se. Ja, den franska versionen är nog förevigt förstörd i alla fall. Skräp.